Vem tar plats på scen?

Om en vecka är det premiär för C me på Malmö sommarscen. En dansföreställning skapad i samarbete mellan koreograferna Caroline Bowditch och Melody Putu. Se den! Sällan har väl ett dansverk känts så angeläget. Jag har haft den stora förmånen att se ett tidigt repetionsskede av C me och också höra Caroline Bowditch berätta om arbetet. De korta sekvenserna som dansarna bjöd på i Maj visade på en stark koreografi som genom blottandet av den personliga berättelsen griper tag och fattar om det djupt allmänt mänskliga. I C me går dansarna rakt in och rör vid den kärna som vi vårdar som vår egen. Det handlar om integritet. Om rummet vi skapar omkring oss. Om rätten till att kontrollera och äga vår fysiska sfär. Det handlar också om berättelsen som bor i kroppen. Om Rörelsen, som vittnar om de historier vi levt och som genom sig själv öppnar nya rum att berätta om.
 
I C me medverkar dansare från flera olika håll, med olika åldrar och med olika kroppar. Flera av dansarna har någon form av funktionshinder. Caroline Bowditch vänder upp och ner på det vi förväntar oss att möta på scenen. Hon tvingar oss att ta ställning till frågan Vem tar plats på scen?  Vems berättelser får vi höra. För vem, Av vem, skapas det som blir modellen för vår gemensamma kultur? För oss som arbetar som pedagoger i det konstnärliga fältet är detta oerhört angelägna frågor. Ytterst sällan möter jag elever med funktionshinder. Varför?! Som pedagoger och konstnärer måste vi aktivt arbeta för att vidga de grupper vi möter. Men jag tänker också att det är av yttersta vikt att vi när det mötet sker inte enbart erbjuder de konstnärliga ämnena som något terapeutiskt eller enbart för nöje. Som något man gör för att det är så nyttigt och utvecklande. Utan att man faktiskt erbjuder de konstnärliga ämnena som ett möjligt yrkesval för alla elevgrupper.
Den 24-25 September är det Dansfunk 2.0 på skånes dansteater. Två dagar konferens, workshops och föreställning kring just ämnet Vem tar plats på scen, om integrering av olika kroppar på scen. Boka nu.
 
C me spelas på Malmö sommarscen 27-28 Juni på Pildammsteatern. Se den!
 
 
 

Att förstå med kroppen

 Jag har i dagarna ( för denna gång i alla fall) avslutat ett dansmatteprojekt i Ängelholms kommun.

Under två läsår har jag haft förmånen att möta engagerade pedagoger och inspirerande barn. Det har varit många stimulerande möten och så här i efterdyningen av projektet. När man summerar det man gjort, är det guldkornen man minns.  De där små Aha! ögonblicken som barn så gärna delar med sig av.

Som när ett barn i andra klass, när vi dansar Halvtimmeskompisar plötsligt utbrister att;

-Ja, men halvtimmen, det är ju hela tiden den som är mitt emot!  

Just det! Om man är en minutvisare och promenerar en halvtimme framåt på urtavlan, då kommer man att landa på siffran mitt emot där man började.

Ibland behöver man bara gå genvägen via kroppen för att förstå sammanhangen.

Eller förskoleeleven, som glatt meddelade att hen lärt sin mamma, som ägnade sig åt Yoga, att göra vår formramsa. - Ja, för det är ju form Yoga!

Eller hur, Kopplingarna dras, synapserna banar väg och ny förståelse uppstår. 

 

... Tipp Tapp Topp

spetsen sticker opp'

En triangel till knopp,

har denna sopp

 (text från Formramsa av Emily Willman)

 

"..en triangel till knopp har denna sopp"
 

 

Till top